MRF har undersökt hur nöjda bilskadeverkstäderna är med de olika försäkringsbolagen, och resultatet visar att det som borde vara ett affärsmässigt samarbete alltmer påminner om myndighetsutövning från bolagens sida.
– Ja, det gnisslas en del i branschen. Många upplever det som att försäkringsbolagen pekar med hela handen istället för att tillsammans med verkstäderna hitta de bästa lösningarna, säger Lars Jan Olvenmo på MRF.

Den främsta anledningen till att MRF återupptog den stora enkätundersökningen, som lades ned för åtta år sedan, var att man ville få in verkstädernas synpunkter så att man skulle kunna arbeta med rätt saker gentemot försäkringsbolagen.
– I mina kontakter med våra medlemmar kommer det ofta fram att de är missnöjda med hur flera försäkringsbolag agerar, och där ett av de vanligaste återkommande klagomålen är att de upplever det som att de är i kontakt med en myndighet som talar om exakt hur de ska göra i olika fall. Eftersom många verkstäder är mer eller mindre beroende av de skadeärenden som de får in via försäkringsbolagen vågar de inte säga ifrån om något är fel utan får anpassa sig, vilket naturligtvis inte är bra eftersom en dialog gagnar alla parter, säger Jan Olvenmo som menar att just den dubbelriktade kommunikationen kommer att bli allt viktigare i framtiden.
Dels sker det en mycket snabb teknikutveckling inom fordonsbranschen, vilket i sin tur innebär att framtidens skadeärenden inte kommer att bli billigare utan snarare betydligt mer kostsamma än i dag.
Dessutom kräver de stora tekniksprången att verkstäderna sin tur måste investera i allt mer avancerad teknisk utrustning, samtidigt som det krävs omfattande och ständiga utbildningar för personalen.

Bra respons från alla
– Vi tycker att det är viktigt att de här frågorna lyfts, och genom den här enkäten kan vi bidra till att det blir ett förbättrat samarbete mellan försäkringsbolagen och de olika skadeverkstäderna runt om i landet. Jag måste säga att försäkringsbolagen tagit emot resultatet på ett bra sätt och de uppskattar verkligen att det skett en opartisk bedömning av hur samarbetet fungerar i praktiken, så jag tror att det här blir en bra plattform för fortsatta diskussioner om hur framtiden ska se ut, säger Jan Olvenmo som den kommande tiden ska gå vidare med svaren och förfina enkäten så att man ännu mer detaljerat kan bena ut exakt vad det är som inte fungerar och vad som behöver göras för att rätta till problemen.
Samtidigt tillägger han att när ett samarbete inte fungerar så är det sällan som bara den ena parten som är skyldig, och så är även fallet i fordonsbranschen där han anser att verkstäderna måste bli betydligt bättre på att kommunicera vad man gjort och varför man gjort det.
– Försäkringsbolagen vill i allt högre grad automatisera ärendena för att snabba på processerna, men när något ärende av någon anledning fastnar i deras system är det bra om det finns fördjupad information tillgänglig så att de kan förstå varför verkstaden gjort vissa åtgärder, säger han.

Skillnader i betyg
En snabb genomgång av de tio frågeområden som listades som påstående enkäten visar att det finns en stor spridning i de betyg som skadeverkstäderna satte på försäkringsbolagen.
Påståendet “Bolagets tekniker är kunniga och har god kompetens för att stödja oss i skadehanteringen” kammade hem det högsta betyget och det tycker Jan Olvenmo är positivt och något förvånande eftersom han själv upplever det som att verkstäderna noterar allt färre besök, och att många säger att de inte vem det är som svarar på de olika kalkylerna.
Även påståendet “Bolaget är bra på att hålla avtalade överenskommelser, styrning av skador, kreditvillkor, etc gällande skadeärenden” får toppbetyg, vilket ger en indikation på att överenskommelser verkligen hålls, men samtidigt finns det en del svar som drar ned totalbetyget.
– Bland annat tycks det som om en del mindre bolag inte gör betalningar inom förfallotiden, men ser vi även att några verkstäder tvingats betala dyra certifieringar utan att sedan få några uppdrag. Det är helt oacceptabelt att man låter verkstäder dra på sig stora kostnader och sen får de inga jobb som kan täcka utgifterna, säger Jan Olvenmo som även noterar att påståendet “Bolaget har tydliga och bra rutiner för hanteringen av deras skadeärenden” får höga betyg.
Men samtidigt skiljer sig betygen kraftigt mellan olika bolag där If placerar sig i den absoluta toppen medan Trygg-Hansa och de mindre bolagen får underkänt.

Saknas dialog
Påståendet “Vi har en bra dialog vid upphandlingen med Bolaget. Bolaget lyssnar på våra synpunkter” får det sämsta betyget i enkäten och Jan Olvenmo tror inte att det i första hand handlar om ekonomin utan snarare om hur själva upphandlingarna genomförs.
– Vi har fått många kommentarer som tyder på att det helt saknas en dialog, man upplever det snarare som om bolaget för en monolog och väljer att inte alls lyssna på branschen, som ju är de sakkunniga. Vi tror att många inköpare är mycket dåligt insatta i de utbildnings- och investeringskostnader som krävs för att kunna reparera dagens fordonsflotta. Om verkstäder tvingas att lägga ned på grund av att de inte kan få lönsamhet i sin verksamhet blir kontentan att då ökar också väntetiderna för skadeärendena, och detta i sin tur gör att försäkringsbolagen måste se till att kunderna får hyrbilar under mycket lång tid. I förlängningen kan detta innebära att man kommer att tvingas att lösa in bilar eftersom det blir för dyrt med alla kringkostnader innan fordonet kan repareras, säger Jan Olvenmo som trots den massiva kritiken från verkstäderna ändå ser ljust på framtiden.
– Med en ökad dialog och förståelse från såväl försäkringsbolagens sida som de enskilda skadeverkstädernas finns det goda förutsättningar för att hitta fungerande samarbetsformer och därmed hitta lösningar som gynnar alla parter.

Text: Peter Fredriksson