Forskare på VTI har studerat hur de förändrade hastighetsgränserna har påverkat antalet olyckor med personskador samt antalet dödade och svårt skadade personer. Enligt beräkningarna har antalet förolyckade personer minskat något mer än förväntat.

Sedan 2008 har Trafikverket arbetat med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. VTI har analyserat långtidseffekterna på trafiksäkerheten då hastighetsgränsen har höjts eller sänkts.
– Inför hastighetsöversynen beräknade Trafikverket en minskning med cirka 13-14 dödade per år. Glädjande nog kan vi också se en minskning i den storleksordningen. Totalt har ungefär 17 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

RESULTATEN VISAR FRAMFÖR allt på en minskning av antalet dödade på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim. Där har antalet dödade minskat med cirka 14 per år. När det gäller de svårt skadade har man däremot inte sett några signifikanta förändringar.
– På motorvägar som fått höjd hastighetsgräns har antalet svårt skadade däremot ökat med cirka 15 per år, medan antalet dödade är i princip oförändrade. Antalet svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna som har markant sämst utveckling, enligt Anna Vadeby.
På 2+1-vägar med sänkt hastighetsgräns från 110 till 100 km/tim har personskadeolyckorna minskat med cirka tio per år och de svårt skadade har minskat med cirka 16 personer per år.

I SAMBAND MED hastighetsöversynen var det främst de vägar med låg trafiksäkerhetsstandard och dåliga sidoområden som fick sänkt hastighetsgräns medan vägar med god trafiksäkerhetstandard fick en höjd hastighetsgräns. En grundprincip var även att vägar som är viktiga för det regionala näringslivets transporter och arbetspendling har högre hastighetsanspråk.
I en första etapp 2008 genomfördes en hastighetshöjning av cirka 100 mil och 250 mil fick en sänkning. I en andra etapp 2009 höjdes hastigheten på knappt 170 mil medan drygt 1 500 mil fick en sänkning. Inför hastighetsöversynen antog Trafikverket (dåvarande Vägverket) att höjd eller sänkt hastighetsbegränsning med 10 kilometer per timme skulle ge en ökning respektive minskning av den faktiska hastigheten för personbilar med fyra kilometer per timme. Baserat på detta beräknades en inbesparing av 13,5 dödade och 42 svårt skadade per år på det statliga vägnätet.

STUDIEN BASERAS PÅ olycksstatistik från polisrapporterade olyckor i olycksdatabasen Strada i kombination med information om vägnätet från Nationell Vägdatabas, NVDB. Den metod man använt är en före- efter studie med kontrollgrupp där förändringen i olycks- och skadeutfall på försökssträckorna jämförs med förändringen på ett kontrollvägnät med oförändrad hastighetsgräns. Med ett sådant försöksupplägg kontrollerar man för generella förändringar över tid och resultaten speglar därför den rena åtgärdseffekten.

Text: Catharina Olsson-Lindh. Foto/Källa:Hejdlösa bilder/VTI.