Ja, det låter onekligen lite märkligt men i framtiden kan kompositmaterial som tillverkats av biobaserade råvaror mycket väl användas i flygplan och bilar, till exempel i en instrumentpanel. Doktor Fatimat Bakare vid Högskolan i Borås har utvecklat metoder för att skapa sådana material.

Doktor Fatimat Bakare ingår i en forskargrupp på Högskolan i Borås som ägnar sig åt att utveckla nya kompositmaterial.
– Jag vill stimulera användandet av biobaserade material, säger Fatimat. Förutom att det är miljövänligt ger det också billigare produktionsprocesser, eftersom råmaterialen redan är tillgängliga. Den här produkten har en hållbarhet som redan nu absolut kan jämföras med en del vanliga, syntetiska kompositmaterial, i alla fall när det gäller inomhusbruk.

Kompositmaterial kan förenklat förklaras som konstgjort sammansatta material. De används i bilkomponenter, sportartiklar, behållare och som implantat i kroppen. Fatimat har byggt vidare på tidigare forskning om hur kompositmaterial kan skapas av mjölksyra och tyg, och har nått fram till material som till 90 procent är biobaserade.
– Det tror jag inte har gjorts någonstans tidigare, säger hon. Jag har sökt, men inte hittat, rapporter om sådana resultat. Men det finns andra kompositmaterial som till viss del är biobaserade, bland annat ett som används av bilmärket Corvette.

I KORTHET FRAMSTÄLLS kompositmaterialen genom att tygstycken impregneras med en lösning med bland annat mjölksyra i lager efter lager, alltihop härdas därefter snabbt i en press med högt tryck och hög temperatur. Vid tidigare försök med mjölksyra har lösningen varit för tjock för att tränga in i textilmaterialet på ett bra sätt. Fatimat har testat sig fram med många olika varianter av lösningar som förångats och blandats med ämnen som ska göra dem mer lättflytande. Dessa har sedan testats på olika typer av biobaserade textilmaterial, som lin och viskos i olika vävnadssätt och stickningar.
– Nu har jag tre varianter på lösningar och textilier som fungerar bra, säger hon. De färdiga kompositmaterialens hållbarhet har testats på olika sätt, så att jag är säker på att de är tillräckligt starka. Den variant jag är mest nöjd med består till 90 procent av biobaserade råvaror. Den är också den som var mest komplicerad att få att fungera.

FATIMAT BAKARE KOMMER från Nigeria och har ett stort intresse av återanvändning av redan befintliga material och att arbeta miljövänligt.
– Många av våra vardagsföremål är gjorda av polymerer, alltså kompositmaterial, och jag vill hjälpa till att hitta nya och mer miljövänliga material och produkter. De råvaror jag har använt finns även i mitt hemland och jag hoppas kunna bidra till mer ekologiska levnadssätt.

Text: Catharina Olsson-Lindh
Bilden: Doktor Fatimat Bakare ingår i en forskargrupp på Högskolan i Borås som ägnar sig åt att utveckla nya kompositmaterial. Hon disputerade i maj med avhandlingen: Development of biocomposites from lactic acid thermoset resins and cellulose fibre reinforcements. Foto: Högskolan i Borås.