År 1980 var skatten på diesel strax under nio procent av pumppriset. Idag utgörs hela 55 procent av dieselpriset av skatt. Andelen av bensinpriset är ännu högre: 57 procent år 2011, enligt Ekonomifakta. Med moms på skatten får vi en extra skatteeffekt när marknadspriserna går upp. Får vi något tillbaka? Ökar satsningarna på underhåll och investeringar av våra vägar i samma takt som skatteintäkterna på bensin och diesel?

– De allra flesta är hänvisade till att tanka fossila bränslen, vilket gör att ökade priser slår hårt mot dem som tjänar relativt lite men använder bil för dagliga resor. En annan effekt är att höjda drivmedelspriser leder till ökade konsumentpriser utan att några reella värden tillförs ekonomin. I längden minskar det vår tillväxtpotential, säger Bertil Moldén, vd för BIL Sweden.

– Skatten på drivmedel har ökat successivt under trettio års tid. Under samma tid har de bränslen vi tankar blivit renare samtidigt som bilarna släpper ut allt mindre skadliga ämnen. Var är logiken? Man kan visst beskatta negativa effekter, men i grunden är de många vägtransporterna en förutsättning för vår välfärd och bör inte ses som ett nödvändigt ont, utan tvärtom som ett kvitto på att samhället mår bra, fortsätter Bertil Moldén.

– Om vi tydligt såg att det lönade sig att tanka alternativa bränslen så skulle acceptansen för höga priser på fossilt bränsle vara större. I Sverige finns goda förutsättningar för att bli framstående inom utveckling och produktion av biobränslen, men i dagsläget behövs politisk framsynthet för att åstadkomma ett säkrare investeringsklimat, avslutar Bertil Moldén.